HOME eller Om kärleken

”När man förlorat sin familj måste man skapa sig en ny.”

Medlemmarna i teatergruppen Acting for Change kommer från Syrien, Afghanistan och Eritrea. Alla utom en har fått tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd. Nu ska de försöka bygga ett nytt liv i Sverige. HOME eller Om kärleken baseras på medlemmarnas egna tankar och berättelser och hämtar inspiration från den spanske dramatikern Federico García Lorcas fantasi, absurdism och humor. I Lorcas kortpjäs Om kärleken – teater av djur möter vi Duvan, Grisen, Åsnan och Näktergalen, på väg till ett möte om djurens frigörelse från människans förtryck.

HOME eller Om kärleken spelades maj-juni 2018 på 4:e Teatern och på turné i Västmanland.

Text: Gruppen, Maria af Malmborg Linnman,Tahar Ben Jelloun, F.G.Lorca, Taher Tapper Regi: Maria af Malmborg Linnman Scenografi Wessam Darweash Kostym Lisbet Wahlström Ljus Sofia Öhrndalen På scen: Anas Alasaad, Laila Refugee Bird, Morhaf Moughdeb, Mojtaba Moradi, Idris Azizi, Yorusalem Eyob, Maria af Malmborg Linnman På film: Huda Alsous, Zara Haidari, Gholam Hussein Foto: Anna-Karin Frelén Skog

” I varje bit bröd 

jag tar i munnen, finns

alla människor,

hela jorden, hela himlen

och alla stjärnorna.”

Den här lilla dikten av Göran Sonnevi har följt mig under många år men aldrig har den känts så aktuell som nu.   Insikten om att allt hör samman -människor, djur, växter, jorden, universum.  Att vi är beroende av varandra, att allt vi gör och tänker har en påverkan på hur saker och ting utvecklas.  Så vad gör vi med vår tid i denna brutala, destruktiva samtid? Visste ni att orden kompani, kompanjon eller kompis, har sitt ursprung i latinets Cum Panis – att bryta bröd eller dela bröd med någon. Vi kompisar i Acting for Change delar bröd , eller snarare fika, vi delar med oss av våra berättelser, våra tankar och känslor. Arbetet med gruppen ger mig perspektiv på vad som är viktigt i livet – samhörighet, delaktighet och kärlek. Empati och respekt. Ödmjukhet inför sår och sorger.  Den stora glädjen som glimtar till i ögonen, de plötsliga gapskratten och de varma kramarna ger mig näring att fortsätta arbetet trots motgångar och problem. Vi blir en slags familj.

Vad är en familj? Vad är ett hem? I HOME eller Om kärleken försöker vi ta reda på det. Men varför är det så svårt för våra nyanlända att ”hitta hem”? Ibland tänker jag att Acting for Change är en fredsrörelse i det lilla. Och ur det lilla föds det stora – ” Think Global – act Local!”  Välkomna!

Wessam Darweash, scenograf

Jag vill dela en berättelse med er. Eller rättare sagt, det är mer som en resa – en resa i mina tankar. Det handlar om en människa som lämnade sitt hemland och korsade många gränser för att kunna vara här i säkerhet med er. Har du nånsin undrat eller frågat dig om du är omgiven av osynliga murar?  Instängd i fälla? Just så känner när jag tänker på gränser. Missförstå mig inte! 

”The love of one’s country is a splendid thing. But why should love stop at the border?” Pablo Casals.

Jag kunde inte svara på de här frågorna. Ända till den dag då kriget startade i mitt hemland och jag var tvungen att fly. Jag trodde att om jag är innanför en mur eller gräns, i ett hus eller bakom en dörr skulle det ge mig nåt slags skydd. Så jag stängde min dörr och blundade. Och väntade! Världen har fler hinder än någonsin. Hela tiden byggs murar, faktum är att tre fjärdedelar av alla gränsmurar och staket uppfördes efter år 2000.

Fem år senare är jag här. Jag reste tusentals kilometer på tre månader. Jag korsade fem gränser, reste från ett land till ett annat. När jag lämnade en plats förstod jag att jag skulle bli fången på en annan men jag förstod inte de röda linjerna förrän jag nådde nästa gräns. Det öppnade mina ögon. Nu vet jag vad gränser står för – de står för rädsla. Rädsla är ofta en illusion.

”Let your heart be more welcome than all the world’s spaces. Destroy in the depths of your soul all the geographical, linguistic, religious and social boundaries constructed by human selfishness.” Desmond Tutu 

Ni undrar kanske var mitt hem finns nu? I min resa – mitt hem finns där min kärlek finns!

Taher Tapper, ensamkommande från Afganistan publicerade sina dikter på Facebook – vi fick använda några av dem i vår föreställning. 

Hans dikthäfte ”Hur länge kan en man springa?” med illustrationer av Sara Saea, går att beställa från Svenska Kyrkan, Spånga-Kista församling. Så här skriver Taher om sig själv: ”Jag kom till Sverige 2015. Jag började skriva dikter för ett och halvt år sen med anledning av min svåra situation som pågår, om att få stanna i trygghet. Jag började skriva för att lugna ner ilskan eller rädslan –  när jag skriver en dikt påverkar det mig att känna mig lugn”

Tack Taher- fortsätt skriv!

– kommentarer om AFCs föreställning HOME eller Om kärleken, juni-18:

”Den mest konstnärliga, mest berörande, ironiska, galnaste, vackraste föreställningen på denna sida midsommar. Vi blev imponerade! Gå och se! ”

”Tack för en mkt angelägen o starkt berörande föreställning HOME ikväll den 1 juni. Borde spelas inför Sveriges riksdag!!”

”Tack för en mycket tänkvärd kväll!!!! Vi vill tacka och hälsa så mycket till hela ensemblen för en mycket bra föreställning.”

”En stark föreställning om att vara ny i ett land och skapa sig ett hem. Berättelser som alla borde höra. Tack Acting for change! ”